Minnesförbundets ställningstagande
Publiceringsdatum: 28.05.2024
Ställningstagande: Tjänsterna för personer med minnessjukdom försvagas nu från flera håll.
Tjänsterna för personer med minnessjukdom är för närvarande utsatta för många nedskärningstryck. Samtidigt som färska forskningsresultat visar att 23 000 personer årligen får en minnessjukdomsdiagnos, befinner vi oss i en situation där både vardagssäkerheten för personer med minnessjukdom och deras närståendes ork ibland är allvarligt hotade. Minnesförbundets förbundsfullmäktige oroar sig mycket över utvecklingen.
Ikraftträdandet av den nya funktionshinderservicelagen har skjutits upp, och paragrafen om tillämpningsområdet har återigen öppnats för beredning. Även om man nu inte föreslår en åldersgräns i lagen som i den tidigare beredningen, syftar den nya formuleringen av tillämpningsområdet till
att utesluta särskilt äldre med minnessjukdom från tjänsterna. Detta framgår även av lagens motiveringar. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utgår från att funktionsnedsättning inte definieras av diagnoser utan till exempel genom fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar, och att alla personer med funktionsnedsättning behandlas lika.
De flesta personer med minnessjukdom bor hemma och behöver någon gång också tjänster enligt socialvårdslagen, såsom hemvård. Enligt undersökningar från Institutet för hälsa och välfärd har tillgången till hemvård försämrats och 2023 minskade antalet hemvårdsbesök, trots att det faktiska
servicebehovet ökar med den ökade livslängden.
Minnesförbundets förbundsfullmäktige kräver att den nedskärning på 100 miljoner euro, som beslutades i regeringens rambeslut i april, inte riktas mot tjänster för äldre och stöd till närståendevårdare. Till exempel håller välfärdsområdena redan nu på att omvandla tjänsterna för dygnet runt vård till kollektivt boende på grund av besparingstryck, vilket inte motsvarar behoven hos personer med avancerad minnessjukdom.
– Om det fortsätter att skäras ned på socialvårdstjänsterna blir situationen snart ohållbar, säger verksamhetsledare Katariina Suomu.
Nedskärningarna i statsbidragen till organisationer inom social- och hälsovårdssektorn kommer att minska stödet till personer med minnessjukdom och deras närstående samt arbetet för att främja hjärnhälsa. Organisationernas allmännyttiga arbete ökar välbefinnande och hälsa, men stärker också delaktigheten och främjar samhällets säkerhet.
– Minnesförbundet med sina medlemsföreningar är en viktig partner för den offentliga sektorn, som erbjuder information och vägledning med låg tröskel samt ger människor möjlighet att delta bland annat i frivilligarbete och kamratstöd, betonar Katariina Suomu.
Enligt statsrådets medborgarpulsenkät har medborgarnas förtroende för bland annat hälso- och sjukvården och samhällets rättvisa minskat. Med tanke på de situationer som många med minnessjukdom och deras närstående upplever, är detta förståeligt. En balans i den offentliga ekonomin behövs,
men samhällets värderingar och i slutändan dess faktiska hållbarhet, mäts i hur det tar hand om dem som befinner sig i en utsatt position och hur alla hålls med.
Helsingfors den 18 maj 2024
Förbundsfullmäktiges ordförande, vicerektor Anne Portaankorva Förbundsstyrelsens ordförande, professor Jenni Kulmala
Tilläggsinformation: Verksamhetsledare Katariina Suomu, katariina.suomu@muistiliitto.fi, 050 567 6445
Tillbaka till alla aktuella
