Minnesförbundets ställningstagande
Publiceringsdatum: 22.11.2024
Nedskärningar i välfärdsområdenas tjänster och understöd till organisationer försvårar situationen för personer med minnessjukdom.
Årligen får 23 000 personer en minnessjukdomsdiagnos, och behovet av tjänster ökar. Personer som lever med sjukdomen och deras närstående är oroade över de nedskärningar som samtidigt riktas mot tjänsterna. Anpassningsåtgärderna i välfärdsområdena påverkar bland annat stödet för närståendevård och minskar tillgången till dygnet runt-vård.
Även stödet som erbjuds av organisationer hotar att minska när statsbidragen skärs ner. Att spara in på vård och stöd blir dock dyrt för samhället.
De flesta personer med minnessjukdom bor hemma, och minnessjukdom är fortfarande den vanligaste orsaken till närståendevård. Närståendevård är en mycket kostnadseffektiv form av vård, och därför är det nödvändigt att investera i stöd för närståendevårdare. Enligt uppskattningar skulle kostnaderna för alternativ vård som ersätter all närståendevård uppgå
till cirka 1,25 miljarder euro per år.
En lägesrapport om avtalad närståendevård från Institutet för hälsa och välfärd (2024) visar att situationen för närståendevård varierar avsevärt mellan välfärdsområden. Till exempel
försvårar avskaffandet av det lägsta stödet för närståendevård situationen för närståendevårdare. Trots att antalet äldre totalt sett ökar, har antalet äldre som får hemvård
samtidigt minskat. En del personer med minnessjukdom blir därmed utan tjänster.
Minnesförbundets förbundsfullmäktige kräver att inga nya nedskärningar riktas mot närståendevård eller dygnet runt-vård.
Nedskärningarna i statsbidrag till organisationer inom social- och hälsovårdsområdet kommer under de kommande åren att minska stödet för personer med minnessjukdom och
deras närstående samt arbetet för att främja hjärnhälsa.
– Minnesförbundets medlemsföreningar är en livsviktig partner för välfärdsområdena. Stöd med låg tröskel, information och vägledning för både minnessjuka och deras närstående
kompletterar den offentliga servicen, betonar Minnesförbundets verksamhetsledare Katariina Suomu. Nedskärningar i understöden tvingar organisationer att minska sin verksamhet.
Personer med minnessjukdom och deras närstående är också djupt oroade över detta, berättar Suomu.
Att spara på tidiga tjänster för personer med minnessjukdom leder i praktiken till ökad efterfrågan på bland annat akutvård. Likaså ökar minskningen av vägledning, rådgivning och
kamratstöd från minnesföreningar efterfrågan på tjänster inom välfärdsområdena. Detta är inte ett klokt sätt att sköta samhällsekonomin.
Helsingfors den 16 november 2024
Ordförande för Minnesförbundets förbundsfullmäktige, prorektor Anne Portaankorva
Ordförande för Minnesförbundets förbundsstyrelse, professor Jenni Kulmala
Mera information: verksamhetsledare Katariina Suomu
katariina.suomu@muistiliitto.fi, 050 567 6445
