Hjärnan i arbetet

Arbetslivet idag är krävande, i ständig förändring och utveckling vilket kräver snabba reaktioner. Hjärnan är störst och effektivast i 20 års ålder och börjar efter det sakta fungera lite långsammare. Belastningen av hjärnan och arbetsminnet är speciellt stor i arbetslivet. Om informationsflödet är för stort kan man inte ta till sig allt. Psykiska faktorer så som sinnesstämning, uppmärksamhet och motivation inverkar på minnets kvalitet. Förutom att det är viktigt att man tar väl hand om sin hjärnhälsa kan man genom rutiner och metoder på arbetet stöda sin kropp och knopp.

Allt arbete idag innehåller någon slags samspel mellan människan och datatekniken. Tekniker anpassas till vår kognitiva förmåga; att se, höra, förstå, minnas och fatta beslut. Förutom att anpassa det fysiska (ljud, ljus, arbetsredskap), försöker man kognitiv ergonomi förbättra arbetsmiljön och trivseln på jobbet utgående från individuella behov. Motivationen, förväntningarna och stressnivån har stor betydelse.

Nedan finns några tips på hur man genom kognitiv ergonomi kan minska belastningen och orka bättre i arbetet:

• En sak i taget: Dela in dagen i din kalender och reservera tid. Om kalendern blir full, delegera. Håll små pauser mellan de olika uppgifterna för pausjumppa och mellanmål. Små promenader i friska luften eller jumppaövningar tillsammans ökar gemenskapen och effektiviteten. Variera gärna mellan stå- och sittande ställning för att öka blodcirkulationen vid kontorsarbete. Nyttiga mellanmål håller blodsockret och koncentrationsförmågan i balans.
• Analysera stressfaktorer: Känn dina resurser och kräv inte för mycket av dig själv. Var öppen med att diskutera arbetsmängden i den livssituation som är just nu med din förman. Var uppmärksam på att även fritiden kan vara en stressfaktor.
• Avgränsa informationsflödet: För mycket information blir en belastning. Kolla upp om kanaler som sociala medier, e-post och telefon kan begränsas till färre.
• Ha kontroll över avbrott: Det lönar sig att skapa utrymme för tystnad och utrymme för tal på arbetsplatsen. Regler för hur man avbryter varandra är bra att bestämma tillsammans. Observera att aviseringar på telefonen stör både den egna koncentrationen och även andras i din närhet. Att ofta bli avbruten i arbetet belastar hjärnan och kan ge upphov till ineffektivitet, fel och irritation som i sin tur tar energi.
• Upprätthåll yrkeskunnandet och skapa egna minnesknep: Ett starkt yrkeskunnande underlättar hjärnans arbete. Reservera tid för utveckling inom arbetsgemenskapen och ta del av varandras kunskap. Skolning och vidareutbildning kan i viss mån belasta men är ofta uppfriskande. Att hjälpa sitt minne med minnesknep, påminnelser och kalendrar minskar belastningen på minnet.
• En positiv och öppen atmosfär på arbetsplatsen gynnar alla!

Trivseln på arbetsplatsen ökas också av att det är ordning och reda. I Florida state Univeristy har det forskats kring att ordning på arbetsplatsen också leder till en friskare hjärna. Professor J Grzywacz har bland annat forskat i att en oredig omgivning på arbetet kan ha långvariga negativa kognitiva effekter. Forskningen visade också att de som arbetade i städade och rediga utrymmen också presterade bättre och hade lättare att ta emot förändringar än de som hade oredigt på sin arbetsplats. Alla kan bidra till att hålla ordning genom att plocka efter sig i kafferummet och att hålla arbetsbordet fritt från onödigheter.

Mental ergonomi

Konceptet mental ergonomi grundar sig bland annat på neurovetenskaplig forskning, hälsofrämjande ledarskap samt observationer i arbetslivet. Genom mental ergonomi hjälps hjärnan till att fokusera och återhämtas. Mentalt ergonomiska arbetsplatser ger förutsättningar för användning av mental kapacitet på ett hälsosamt sätt, arbetet är effektivt och alla tar ansvar för sin egen prestationsförmåga. Detta leder till mindre press, motivation och glädje samt bättre samarbets- och problemlösningsförmåga. Denna positivitet smittar av sig på kunder. I en mentalt ergonomisk miljö klarar man också bättre av förändringar. Nedan finns några tankar om hur man kan ta hand om den mentala ergonomin på arbetsplatsen:

• Gör en lista på de saker som du åstadkommit under dagen. ”Att göra”-listor är vanligare och ökar ofta stress medan ”Vad jag gjort”-listan lämnar dig med en positiv känsla av allt du har fått gjort snarare än allt som lämnas till morgondagen.
• Välmående är något relativt som du aktivt kan påverka och förbättra med engagemang och övning genom de sätt som passar just dig.
• Var noga med att ge andra både beröm och konstruktiv feedback samt bli bättre på att ta till dig detta.
• Tänk ut vilket stöd just du behöver för att förbättra din mentala ergonomi. Vad kan du själv påverka? Vad kan andra, t.ex din förman eller dina medarbetare,  hjälpa dig med?
• Bekanta dig med avslappningsmetoder så som Mindfulness. Vilken metod passar dig bäst för att sortera dina tankar? Finns det en stund för detta varje dag på arbetet, i bussen?