Förmågan att orientera sig
En minnessjukdom kan försvaga förmågan att gestalta omgivningen och därmed försvagas också förmågan att orientera sig rätt. Speciellt i skymning eller i snöväder kan det vara svårt att känna igen också bekanta landmärken. Man kan gå vilse också på en bekant rutt. Då man söker den rätta rutten är faran stor för att man kan förirra sig långt bort från hemmet.
För att kunna röra sig tryggt finns det hjälpmedel och anordningar som kan tas i bruk. Med hjälp av lokaliserande trygghetsarmband eller GPS-anordningar kan den närstående eller serviceproducenten få information om var personen som använder hjälpmedlet rör sig. Till dessa hjälpmedel kan även ett larm installeras, som alarmerar då användaren rör sig för långt bort från hemmet. I många lokaliserande trygghetsanordningar finns också en nöd knapp med vilken personen får talförbindelse med den närstående.
Hjälpmedlen möjliggör rörelsefrihet för personen med minnessjukdom, personen kan röra sig självständigt. Den närstående behöver inte heller vara orolig att personen med minnessjukdom går vilse. Den ökade användningen av smarttelefoner möjliggör även lokalisering med hjälp av olika gratis applikationer.
Det är bra att fästa namn- och telefonuppgifter i kläderna i händelse av att personen med minnessjukdom går vilse. Det rekommenderas inte att bära på sig adressuppgifter, eftersom detta ökar risken för utnyttjande och missbruk. Det är bra om den närstående har ett aktuellt foto i sin egen telefon på personen med minnessjukdom. Fotot kan vid ett eventuellt försvinnande förmedlas till polisen och övriga personer som hjälper till i sökandet, för att underlätta identifiering.
I en situation då någon gått vilse borde man använda högst 15 minuter till den första sökningen. Sökningen underlättas av om man vet i hurudana kläder personen var klädd i och på vilket område han/hon vanligen rör sig på. Om inte initialskedet av sökningen ger resultat, meddelas nödcentralen om försvinnandet och om tillståndet ytterligare drar ut på tiden görs en officiell anmälan om försvinnandet till polisverket.
Det är bra att berätta om minnessjukdomen till de närmaste grannarna, så att de vid behov kan vara till hjälp. Alla medborgare har en skyldighet att hjälpa en person som ser ut att vara vilse.
Se videon (på finska) med temat att gå vilse/försvinnanden på Youtube som projektet “Turvallisesti kotona” gjort i samarbete med det frivilliga räddningsväsendet.